Fot & häl
Hälsporre
Ont under hälen brukar ofta kallas hälsporre. Men själva hälsporren behöver inte vara det som gör ont.
Besvär under hälen är ofta förknippade med plantarfascian och hur området belastas. Därför vill vi förstå mer än bara var smärtan sitter. Vi går igenom hur besvären beter sig och undersöker fotens, fotledens och andra relevanta områdens funktion innan vi gör en klinisk bedömning och rekommenderar nästa steg.
Över 400 Google-omdömenLäs omdömen på Google: Norrköping, Linköping, Mjölby – källa: Google
Ring din klinikVad är hälsporre?
Hälsporre används ofta som namn på smärta under eller på insidan av hälen, särskilt kring området där plantarfascian fäster vid hälbenet.
Det smärttillstånd som ofta förknippas med den här typen av besvär kallas plantar fasciopati. En faktisk hälsporre är däremot en benutväxt vid hälbenet som kan synas på röntgen.
Det är inte samma sak. Du kan ha en hälsporre utan att ha ont och du kan ha plantar fasciopati utan att någon hälsporre syns.
Hur brukar besvären kännas?
Besvär under hälen brukar beskrivas så här:
- Smärta under eller på insidan av hälen
- Ont när du belastar foten
- Smärta vid de första stegen efter vila
- Tydliga besvär på morgonen
- Smärta vid längre gång eller stående
- Besvär som påverkar gång, arbete eller träning
Det här är ett vanligt symtommönster, men flera olika tillstånd kan ge smärta i hälen. Därför behöver symtomen bedömas tillsammans med undersökningen.
Är det verkligen sporren som gör ont?
Inte nödvändigtvis. En hälsporre kan synas på röntgen hos personer som inte har några besvär. Samtidigt kan personer med typiska besvär från plantarfascian sakna en synlig hälsporre.
Hälsporre på röntgen berättar inte automatiskt varför du har ont.
Därför undersöker vi personen, symtombilden och funktionen – inte enbart vad som syns på en bild.
Belastning och funktion
Plantarfascian belastas varje gång du står, går och springer. Besvär från plantarfascian är ofta förknippade med belastning. Hur mycket området belastas och hur väl det tolererar belastningen kan förändras över tid.
Det finns inte alltid en enda förklaring. Förändringar i gång, löpning, träning eller hur mycket du står kan vara relevanta. Även skor, underlag, tidigare skador och hur foten och fotleden fungerar kan vara delar av den samlade bilden.
Foten, fotleden, vadmuskulaturen och hälsenan arbetar tillsammans när du står, går och springer. Därför kan rörelse och funktion i dessa områden vara relevanta att undersöka.
Vi undersöker mer än bara där det gör ont
Smärtan berättar var du känner besvären, men inte automatiskt vilka fynd som är relevanta.
Vid smärta under hälen börjar vi därför med hälen, foten och fotleden och bedömer bland annat rörelse, ledfunktion och belastning.
När det är relevant undersöker vi även vad- och hälsenekomplexet och jämför funktion mellan sidorna. Om symtombilden eller undersökningsfynden ger anledning till det kan vi gå vidare till exempelvis knä, höft eller bäcken.
Vi letar inte efter fel överallt i kroppen. Undersökningen avgör vad som är relevant att undersöka.
Vad undersöker kiropraktorn?
Vi börjar med att förstå när besvären började, hur de beter sig och vad som påverkar dem. Därefter anpassar vi undersökningen efter din symtombild.
- Var smärtan sitter
- Fotens rörelse och ledfunktion
- Fotledens rörelse
- Hur området belastas
- Vad- och hälsenekomplexets funktion när det är relevant
- Skillnader mellan sidorna
- Relevanta styrke- och funktionstester
- Neurologisk undersökning när symtombilden motiverar det
- Knä, höft eller bäcken när det är kliniskt relevant
Vi väger sedan samman din berättelse, symtomen och undersökningsfynden i en klinisk bedömning.
Kan kiropraktik vara relevant vid hälsporre?
Ja, kiropraktisk vård kan vara relevant för vissa personer med smärta under hälen, beroende på vad den kliniska undersökningen visar.
Vi undersöker rörelse och ledfunktion i foten och fotleden och, när det är relevant, andra delar av rörelseapparaten.
Om undersökningen visar att en specifik kiropraktisk justering är lämplig kan den vara en del av behandlingen.
En justering tar inte bort en benutväxt som syns på röntgen. Behandlingen utgår i stället från de kliniska fynd som bedöms vara relevanta för din funktion och dina besvär.
Så bedömer vi dina besvär
Att du har ont i hälen betyder inte automatiskt att vi justerar foten.
Om undersökningen visar att förändrad ledfunktion är relevant kan en specifik kiropraktisk justering vara en del av behandlingen. Vilket område som i så fall justeras avgörs av undersökningen – inte enbart av var smärtan känns.
Vi gör en samlad bedömning av dina besvär och avgör om kiropraktisk justering kan vara en lämplig del av din vård.
Vi testar och följer upp
Ett fynd blir mer intressant när det passar ihop med symtombilden och resten av undersökningen.
När det är relevant kan vi jämföra rörelse eller funktion före och efter en specifik åtgärd. Det ger oss ytterligare information när vi bedömer hur vi ska gå vidare.
Vid fortsatt vård följer vi utvecklingen över tid och anpassar rekommendationen när det behövs.
Vad kan du göra under tiden?
Försök att anpassa aktiviteter som tydligt provocerar hälen i stället för att fortsätta på samma belastningsnivå trots ökande besvär.
Skor med bra stöd och stötdämpning kan vara hjälpsamma. För vissa kan även ett enkelt inlägg avlasta området.
Du behöver vanligtvis inte sluta röra dig helt. Aktivitet som belastar hälen mindre kan vara ett sätt att hålla igång.
Om besvären påverkar gång, arbete eller träning är du välkommen att boka en konsultation så att vi kan undersöka vad som är relevant för just dig.
När ska du vända dig till sjukvården?
De flesta besvär under hälen är inte akuta. Efter ett större trauma, om du inte kan belasta foten, vid tydlig felställning eller vid snabbt tilltagande svullnad, rodnad och allmän sjukdomskänsla behöver besvären däremot bedömas skyndsamt.
Vid sådana symtom ska du söka vård direkt.
Vad händer när du bokar?
Ditt första besök ger oss tid att förstå din situation och undersöka det som är relevant innan vi rekommenderar nästa steg. Vi lyssnar på vad du upplever, hur det påverkar dig och vad du vill kunna göra.
Vi börjar därför med konsultation och undersökning, inte med justeringen.
Efter besöket går kiropraktorn igenom informationen från samtalet och undersökningen. Det gör att rekommendationen vid rapporten kan utgå från det vi faktiskt har fått fram.
Vid rapportbesöket får du en tydlig genomgång av vad vi har sett, vad vi bedömer är relevant och vad vi rekommenderar. Du ska förstå rekommendationen och varför vi gör den innan du bestämmer hur du vill gå vidare. Om kiropraktisk vård bedöms vara lämplig och du vill gå vidare kan den första justeringen göras vid rapportbesöket.
Kliniker
Hitta din klinik
Välj klinik för att boka tid eller ringa direkt.
Planerad öppning 24 november 2026
Kiropraktorhuset i Farsta
Din kiropraktor i Farsta, Stockholm
Munkforsplan 37, plan 5123 47 Farsta, StockholmNorrköping
Lindövägen 17, 602 28 Norrköping
Ring 011-15 97 00Linköping
Kungsgatan 26 A, 582 18 Linköping
Ring 013-270 280Mjölby
Skänningevägen 12B, 595 43 Mjölby
Ring 0142-172 22
Våra kiropraktorer
Du träffar någon av oss
Mitchell QuoiLeg. kiropraktor
Planerad öppning 24 november 2026
Erika HaglundLeg. kiropraktor
Planerad öppning 24 november 2026
Eli GrönbergKiropraktor
Karl MörlingLeg. kiropraktor
Erik MalmkvistLeg. kiropraktor
Serhat CanLeg. kiropraktor
Vanliga frågor
Boka en konsultation
Vi börjar med att lyssna och undersöka – sedan förklarar vi vad vi rekommenderar.
Första besöket är en kiropraktisk konsultation och undersökning. Bokningen öppnas i vårt bokningssystem, där du väljer klinik.
