Löparknä

Löpning innebär upprepad belastning genom fot, ben, knä och höft. Kroppen är byggd för att hantera belastning, men hur mycket den utsätts för och hur snabbt belastningen förändras kan vara relevant när besvär uppstår.

En snabb ökning av träningsmängd eller intensitet kan vara relevant. Även exempelvis backar, underlag, återhämtning och tidigare besvär kan vara delar av den samlade bilden.

Det betyder inte att det finns en enkel formel eller en enda biomekanisk förklaring till löparknä.

Vi vill förstå både var det gör ont och vad som händer när du belastar området.

Smärtan berättar var du känner besvären, men inte automatiskt vilka fynd som är relevanta.

Vid löparknä börjar vi med knät och området där besvären känns. Därefter anpassar vi undersökningen efter symtombilden och de fynd vi gör.

När det är relevant undersöker vi även fotens och fotledens funktion samt rörelse och ledfunktion i underbenet, inklusive tibia och fibula.

Vi kan också undersöka höftens och bäckenets funktion och jämföra relevanta rörelser eller funktion mellan sidorna.

Ländryggen och neurologisk funktion undersöks när symtombilden eller andra fynd ger anledning till det.

Vi letar inte efter fel överallt i kroppen. Undersökningen avgör vad som är relevant att undersöka.

När du springer arbetar fot, fotled, underben, knä, höft och bäcken tillsammans för att hantera rörelse och belastning.

Därför kan funktion i flera delar av benet vara relevant att bedöma när vi försöker förstå den samlade kliniska bilden.

Det betyder inte att ett fynd i exempelvis fotleden, höften eller bäckenet automatiskt är orsaken till löparknä.

Biomekaniska skillnader har beskrivits hos personer med löparknä, men det finns inte ett enda rörelsemönster som förklarar alla fall.

Ett fynd blir relevant först när det bedöms tillsammans med symtomen och resten av undersökningen.

Vi vill inte bara hitta ett fynd – vi vill bedöma om det verkar relevant.

När det är lämpligt kan vi därför jämföra en relevant rörelse eller funktion före och efter en specifik åtgärd. Det kan exempelvis vara ett rörelsetest, enbensbelastning eller ett annat test som är relevant för dina besvär.

Om ett test förändras ger det oss ytterligare klinisk information. Det bevisar inte i sig vad som orsakade besvären, men det kan hjälpa oss att bedöma nästa steg.

Vid fortsatt vård följer vi både symtom, funktion och hur du tolererar belastning över tid.

Om löpningen tydligt provocerar besvären kan du tillfälligt behöva minska mängden, intensiteten eller den typ av löpning som utlöser smärtan.

Det betyder inte automatiskt att all aktivitet måste upphöra. Målet är att hitta en belastningsnivå som fungerar bättre och därefter successivt bygga upp vad området klarar.

Träning av relevant styrka och funktion kan vara en viktig del av återgången till löpning.

Om smärtan återkommer när du springer eller begränsar din träning är du välkommen att boka en konsultation så att vi kan undersöka vad som är relevant för just dig.

Ditt första besök ger oss tid att förstå din situation och undersöka det som är relevant innan vi rekommenderar nästa steg. Vi lyssnar på vad du upplever, hur det påverkar dig och vad du vill kunna göra.

Vid rapportbesöket får du en tydlig genomgång av vad vi har sett, vad vi bedömer är relevant och vad vi rekommenderar. Du ska förstå rekommendationen och varför vi gör den innan du bestämmer hur du vill gå vidare. Om kiropraktisk vård bedöms vara lämplig och du vill gå vidare kan den första justeringen göras vid rapportbesöket.